måndag 5 januari 2009

Sjukt

Jag anser mig som ganska frisk. Jag känner mig inte ett dugg sjuk faktiskt. Därför är det inte så lite provocerande när Handelsbanken Liv påstår att jag är just sjuk. Eller åtminstone inte tillräckligt frisk för att teckna en sjukförsäkring. En sån kunde vara bra att ha, tänkte jag, om jag skulle bli sjuk, vilket jag nog inte blir, eftersom nötkärnan, that's me på ett ungefär. En sån kan också vara bra att ha om man som jag till största del försörjer sig på obeskattade pengar. Betalar man inte skatt får man inte återbäring i form av sjukpenning, föräldraförsäkring, pension och annat som vi har att tacka välfärdsstaten för. Det är en enkel och rättvis ekvation.

Nu har jag råkat hamna utanför ekvationen. Då återstår den privata försäkringsmarknaden som tydligen bygger på mycket krångligare principer än välfärdsstatens. På den privata marknaden räcker det inte med att betala för att få vara med. På den privata marknaden krävs inträdesprov. Det kallas hälsodeklaration. Skitmånga papper med tråkiga frågor om hur många sjukdagar man har haft senaste året, vad man väger, när man besökte en läkare eller nån annan hälsoexpert sist osv. Som vän av ordning och ovänn av ljug svarade jag sanningenligt att jag hade besökt en kiropraktor hösten 2007. Jag fyllde till och med i att jag rökte fastän jag bestämt mig för att sluta veckan därpå. Rökningen var dock inget som Handelsbanken Liv hade något emot. Däremot var kiropraktorbesöken ett bevis på min bräckliga hälsa. Häromdagen fick jag ett brev där det stod att enligt Handlesbanken Livs riskbedömning (det du Frida ;) inte klarade inträdesprovet. Jag hade ju haft ont i nacken för ett år sedan. Jag undrar vilka Handelsbanken Liv kan försäkra egentligen. Endast supersunda 25-åringar med varierande arbetsuppgifter och aktiv fritid (formuleringar snodda från mötesplatsen), eller rena och skära lögnare?

Jag har aldrig längtat så mycket efter att få betala skatt som nu. Solidaritet skapar trygghet, säger jag och känner mig lite 70-talsvänstrig. De som förespråkar nedmontering av välfärdsstaten och privata försäkringsalternativ istället brukar använda fina ord som valmöjlighet och frihet. Under dessa paroller finns även företagens frihet att välja bort kunder. De som är för sjuka, för långsamma, för gamla, för mycket föräldrar eller de som hade ont i nacken och unnade sig lite massage för ett år sen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Men vilka as. Var och varannan människa har väl besökt en kiropraktor nån gång? Ja inte jag då förstås eftersom jag är en av de där sunda 25 åringarna ;)
Fantastiskt förresten att du fick in riskbedömning helt utan ansträngning.

Anonym sa...

Ja den var väldigt intressant. Men hoppas inte på för mycket från min sida, sista krutet som går nu o jag tror inte jag slutar med flaggan i topp :)