Kellogs idealvikt

När man är en patetisk människa som jag ibland är, så gör man väldigt många tester på fisboken. Igår tog jag reda på min idealvikt. 61,2 kg gör mig så fucking förbannad. Det är minst 18 år sedan. Hur kan någon våga påstå att högstadiekroppen med all ångest och skit är ett ideal? Om vi skulle försöka uppnå Kellogs idealvikt skulle dom inte sälja några flingor, för då hade världen blivit tvungen att sluta äta.

Svett

Det råder ingen tvekan om att det är vår. Så fort jag aktiverar mig blir jag varm och får tantvallningar. Svettas av att slå in ett paket på bokhandeln. Svettas av att välja film. Svettas av att tänka på att jag ska diska. Svettas av att överväga vad man ska göra en fin kväll - sitta inne och glo på film eller ut i vädret och cykla?

Och nåt helt annat. Är det inte ganska värdelöst att konserter börjar på utsatt tid? Om det står 20.00 på en biljett betyder väl det insläpp 20.00? Eller åtminstine att ett eventuellt förband snart går upp på scenen. I lördags missade vi en halv Frida Hyvönen-konsert. Det var synd. För synd är ju när det inte blir som man tänkt sig, som Dr Alban sa.

Kärlek

Idag morrar och ryter jag inte så där som igår. Idag tänker jag istället på Soffy som får sitt knyte efter en evighetsväntan. Och på modiga människor. Och att jag oxå vill få barn.

Mensmonstret ger svar på tal

Är det nån som vill höra ett sanningens ord? Det går så bra så för idag kan jag säga precis vad jag tycker. Det här är vad som kommer ut: skärp er för fan!

Drömtydning

Igår bäddade jag och Sus ner oss för årets första övernattning på torpet. Fotogenlys, ficklampa och radio. På P1 huserade Sven Wollter. Han intervjuade folk om ditt och datt. En kvinna (som antagligen var känd men som jag inte vet vem det var, för jag har ingen koll på teaterregissörer) berättade att hon gick på drömtydningsmöten. Var får folk all tid ifrån, tänkte jag. Men det lät ju i och för sig spännande att få folks utlåtanden om ens undermedvetna utifrån att man delger dem de bizarra saker som händer varje natt.

Så nu vill jag att ni talar om för mig, vad betyder den här drömmen: Jag är ute och går. En kvinna med man och ett litet barn stannar mig. Kvinnan frågar om jag kan vara referens till ett jobb hon har sökt. Samtidigt märker jag hur ungen drar upp blixtlåset i min ryggsäck. Va fan gör ni? säger jag och vänder mig om. Då springer de iväg. Jag halkar på vägen som är så där slipprigt snöpackad. Jag ropar på hjälp. Två kvinnor stannar. Frågar: försökte de sälja lotter till dig oxå? Jag svara att ja, det var precis vad de gjorde. Ser hur den lilla familjen försöker lura en kvinna i guldleopardtights att köpa lotter genom att smyga ner dom i hennes väska, en bit bort. Jag ringer polisen men kommer inte fram. Istället blir jag hämtad av Pontus Gårdinger och två brats som säger att de ska bjuda mig på gratis middag om jag kan tänka mig att lyssna på ett föredrag om en ny finfin produkt. Jag frågar om dom tänker bjuda på fisk, för i så fall är jag inte intresserad. Det blir allt annat än fisk, lovar dom. Så jag följer med och det är trevligt. Ett tu tre är vi ute och flyger. Vi ska hoppa fallskärm. Jag skryter om hur orädd jag är och att det verkligen inte kommer bli nån match. Men hur gör man? Då förklarar någon att jag ska dra i några stroppar här och hålla koll på klockan där. När klockan visar ett visst slag ska jag styra till ursprungsposition. Jag inser att jag inte fattar nåt. Att det verkar oklokt att hoppa fallskärm då. Som tur är behöver jag inte outa min okunnighet för vi landar. Ombord stiger en civilklädd snut som griper Pontus Gårdinger och bratsen. SLUT